Intervju med en av grundarna

Intervju med Martin Johansson. Text: William Laumann.

1993 hölls det första Birdie, nu 24 år senare pratar jag med en av grundarna, Martin Johansson om hur allt startades. Det började i Lundellska skolans matsal, datorföreningen hade fått tillåtelse att hålla ett demoparty under påsklovet. Att Demopartyt Birdie skulle växa och bli en datorfestival hade inte Martin en aning om.

Jag trodde det skulle fortsätta att vara ett demoparty för cirka 100 personer som vi hade kapacitet till, säger Martin.

I början var det fokuserat på demoscenen det vill säga att programmera, skapa grafik och musik. Det fanns inget nätverk och utrustningen man använde var en stereo någon tagit med sig hemifrån, Commodore 64 datorer och en gammal TV på rullställning som tillhörde skolan. Men det hade troligtvis inte funnits något Birdie om det inte vore för förtroendet från skolledningen.

Allt är tack vare rektorerna Gunilla Stenkula och Patrik Rydell, de gav oss tillåtelse att hålla eventet till en början. Utan dem så skulle det inte finnas en datorfestival i dag.

Birdie har genomgått en massor av förändringar, runt år 2000 började det bli mer populärt med spel så demopartyt utvecklades till ett LAN:party. Med hjälpen av internet och gamingkulturen växte det och till slut var de tvungna att flytta evenemanget till Allianshallen i Uppsala. Det var det stora steget till att bli ett större evenemang som snittar på cirka 800 besökare under sina 4 dagar. Datorfestivalen hålls under Kristi himmelsfärd för att få tag i en extra dag av spelande.

Förr var det ett mycket bättre tryck innan dörrarna öppnades, då inte det fanns någon möjlighet att boka platser. Folk trängdes framför dörren och sprang in med stora burkar under armarna för att kunna sitta tillsammans med sina vänner.

Martin har varit med på nästan varje dag av Birdie och sett förändringen över tid, hur det började i en matsal utan nätverk och i år hölls det i IFU-hallen med nästan 1000 deltagare.

Det har skett en stor förändring, jag minns hur folk somnade på tangentborden och vaknade upp med rutor i hela ansiktet. Och hur vi kopplade in våra gamla datorer i en stor 28tums TV för att titta på bidrag till compon som vi höll då, säger Martin.

I dag används det en stor projektorduk för att visa upp alla bidrag på och hela salen släcks ned, till och med datorskärmarna släcks för att demoscenen ska få mer uppmärksamhet. Det är en av de bästa sakerna på hela Birdie enligt Martin.

Jag tycker det är viktigt att hålla demoscenen vid liv, den kastas liksom i skuggan nu när de flesta sysslar med spel. Sen tror jag det är viktigt att alla får uppmärksamhet med så man inte glömmer något och förlorar den publiken.

Gaming- och nördkulturen kan ses som töntigt, människor som sitter och spelar på sina datorer eller programmerar kan verka vara rätt främmande om man inte är insatt. Men det är mycket mer än så, Martin tror att det är det sociala som lockar.

Förr åkte man till LAN och demopartyn på grund av nätverket som var så mycket bättre på den tiden. I dag spelar det ingen roll eftersom många i Sverige har fiberuppkoppling, jag tror det är festivalkänslan som lockar människor hit.

Det finns också många jobb inom gamingkulturen, många av programmerarna från det svenska företaget DICE började i demoscenen. Det har också väckt intresset för många som till slut hamnat inom IT-branschen, majoriteten som var på första Birdie sitter nu och jobbar som programmerare säger Martin. Själv har han fått ett stort kontaktnät inom IT-branschen vilket hjälpt honom med uppbyggnaden av Birdie.

Birdie har också livat upp den lokala gamingkulturen, indie-utvecklare av olika slag får synas på Birdie och visa upp sina produkter. E-sporten växer så det knakar och har gjort det ett tag nu, med ett LAN som har tävlingar kan nybörjare få en chans att synas och testa på hur det är.

Men allt är inte frid och fröjd under de fyra dagarna, att planera festivalen tar en hel del energi och är som att arbeta två heltidsjobb samtidigt. Eftersom det kan vara 1000 människor där med datorer som ska ha ström och nätverket ska fungera felfritt så är det mycket som ska planeras innan. Vanligtvis är det 80 personer som är där och hjälper till med biljetter, teknik och tar hand om de som är där. Ibland kan det vara väldigt unga personer som är där, från 8 år upp till 40 är inget konstigt.

Om jag ska ta det allra värsta exemplet så var det ett Birdie där vi bara var 15 personer sammanlagt i personalstyrkan som skulle ta hand om allt. Det är extremt utmattande både fysiskt och psykiskt, men när man äntligen får en lugn stund i mitten av allt och sitter på läktaren och tittar ut över 1000 skärmar som lyser upp små exalterade ansikten är man jävligt nöjd med sig själv, säger Martin.

”Inte minst behöver vi lära oss den nya hallen och se möjligheterna, hur vi kan göra det till ett bekvämare ställe för folk att vara på. Som sagt är det den sociala festivalkänslan som lockar folk och därför tror jag det är viktigare med mer av den typen av event.

Ett exempel är att ha ”Funtours” för folk som kan tävla och inte bryr sig lika mycket om att vinna. Ett annat förslag är att ha sociala tävlingar och kanske cosplay. Man måste hitta något som lockar mer folk så inte det dör ut, många har inte varit på en datorfestival och ser inte en anledning att åka på en. Man träffar nya vänner och åker man igen träffar man samma personer igen några år senare. Jag träffade en gammal vän som var med på första Birdie och nu kom han igen, det är fantastiskt roligt.

Tittar man på hur vi hade det i Allianshallen kan man ta mycket där ifrån, vi delade av den seriösare spelsidan, det vill säga de som bland annat tävlade. På andra sidan hade vi en del där folk som lyssnar på musik eller bara umgås.

Det hade varit häftigt med en panel med från svenska spelindustrin där de kan visa vad de har gjort, berätta hur det är att jobba där, hur de hamnade där och bilda ett intresse bland unga.”

Allt detta Martin säger är en vision och förslag på hur Birdie skulle kunna förbättras.

När man går på Birdie går man inte på ett evenemang, man är en del av ett evenemang och det tror jag är väldigt viktigt. Man är inte bara där och kollar på saker utan man kan faktiskt delta på många saker som man inte kan vanligtvis.

När dörrarna stängs och den sista personen har gått hem och det är ett helt år kvar tills nästa Birdie börjar det värsta, städningen.

Man är redan helt slut i kroppen efter fyra dagars LAN och nu ska man röja upp allt, det är som att verkligheten kommer ikapp en. Men så fort vi är klara med det längtar jag efter nästa Birdie, jag har aldrig någonsin på 24 år varit missnöjd efter ett Birdie.

Demoscen och compon
Demoscenen är det internationella samlingsordet för konst centrerat runt datorer till exempel programmering.
Compo eller compon kommer från engelskans competition och betyder tävling. Ett vanligt uttryck inom demopartyn är bland annat musikcompo, en tävling där musiken man skapat med en dator under ett partyt bedöms.